I dag blev det sovmorgon och sedan en frukost bestående av omelett
(och croissant).

Sen hängde vi på stranden i T-shirt och huvudbonad i ett gäng timmar.

Fram mot kvällen tog vi oss till Patong för att få uppleva denna
omtalade party - och shoppingstad. Först letade vi efter en restaurang
vi läst om men gav upp och lät oss bli inkastade på en helt okej
restaurang. Inkastarkillen gjorde sig t.o.m besväret att komma över
den väl trafikerade gatan för att övertyga oss om att deras restaurang
var bäst. Det blev vit fisk, räkor och bläckfisk. Helt godkänt.

Sedan vek vi in på den ökända Bangla Road och det var verkligen något
otroligt. Massor med folk, halvnakna dansare på var och varannan krog,
och miljarders thailändare som försökte få oss att kolla på just deras
liveshow. Och så en massa turister. Samt en del som inte bara sålde
biljetter till shower.

Vi rymde ganska fort igen och tog en kaffe/juice på Starbucks innan vi
åkte hemåt i den moderna tidens tuk-tuk, dvs en mini-pickup där man
sitter på flaket typ.

Kvällen avslutades hemma i Karon med en bananpannkaka med choklaaaaaaa.

/Pixie & Pia

Luften är fuktig. Hettan är inte oangenäm, men jag känner svetten rinna längs ryggen redan efter nån minut. Jag springer längs stranden i Karon. Det är lite disigt, och solen är på väg upp bakom husen. Havet är underbart vackert. Det ligger redan handdukar på några solstolar, gissar att de legat sen igår. En grupp thailändska barn i träningslinnen i glada färger leker på stranden, vid karon park är det nån slags turnering. När jag springer förbi dem på vägen tillbaka, hakar deras ledare på en bit, och barnen hurrar. Några tyska fotomodeller blir fotade med stela leenden. När jag springer tillbaka till hotellet hälsar trafikpolisen och några försäljare glatt på mig. De öppnar jalusierna efter de få timmar butikerna varit stängda. Det känns fantastiskt att kunna springa även med ganska svullna underben och fötter. i linne shorts, keps och fivefingers.

Pia vaknar tidigt, och springer en runda på stranden. Det är inte så varmt men luftfuktigheten är hög. Efter en dusch, äter vi hotellets frukostbuffé. Det blir en kolhydratsrik historia, eftersom kött och ost ser helt livsfarligt ut att äta. Men croissanter har ju hög fetthalt ;-). Vi går ner till stranden, vi stod ut i solen i tio minuter, sen var det dags för dagens första dopp. Vattnet är varmt, nästan för varmt för att ge nån svalka. Vi låg i skuggan under parasollet ett tag innan vi promenerade till södra änden av stranden. Hela Karon beach är tre km, idag gick vi ca fem km. I sand. Med några korta dopp på vägen tog promenaden ungefär tre timmar. Vi höll oss i skuggan resten av eftermiddan med avbrott för mer bad, och det gick åt mycket vätska. När vi övergav stranden, upptäckte vi att vi läst lika långt i våra böcker, 150 sidor. Fniss. Efter en kort dusch, hungriga efter sol och bad, hamnade vi på en restaurang m thaimat, där vi visades till bordet av en grovhuggen katoey. (ett samlingsnamn för transvestit/transexuell). Maten var god och vällagad. Sen tittade vi på solnedgången på stranden. Skön svalka efter en varm dag. Eftersom vi kände oss modigare idag, vågade vi oss in i shoppingstråket. Vi kom därifrån med bara saker vi verkligen ville ha och hade lyckats pruta på en del. En lugn o skön nedvarvningsdag.

Efter en frukost på planet mitt i natten landade vi på Phuket airport
kl 05:10 lokal tid. Solen hade inte gått upp och vi hade bara sovit
nån knapp timme.

Vi lyckades undvika de jättedyra taxibilarna och hitta ett billigare
stånd utanför ankomsthallen.

Det tog nästan en timme att köra från flygplatsen till vårt hotell i
Karon med slingrande vägar och så är det ju vänstertrafik också.

Vi fick checka in direkt när vi kom och efter en titt på det ganska
spartanska rummet, som dock har ac och wifi, gav vi oss ut på jakt
efter vatten och något att stoppa i magen. Vattnet i kranen vill man
inte dricka i Thailand, tur då att flaskorna bara kostar ett par
kronor.

Vi landade i varsin solstol i skuggan vid den otroligt fina stranden
och efter ett dopp och lite nötter, kex och vatten sov vi gott ett tag
båda två.

Lunchen intog vi på hotellets restaurang och sedan fönstershoppade vi
lite och försökte undvika alla påträngande försäljare. Efter det blev
det en långpromenad längs stranden och en glass i andra änden innan vi
gick tillbaka.

Självklart kom ont i halsen som ett brev på posten redan på planet för
Pixie, så vi shoppade halstabletter och nån skum halsspray på
Apoteket. Sen slocknade vi i sängen och sov ett tag till.
Tidsomställning, för lite sömn och en massa värme gjorde sitt till.

Till middag blev det haj. Som inte alls såg ut som på den inbjudande
bilden i menyn, men var ändå väldigt gott. Efter maten stoppade vi ner
fötterna hos en massa småfiskar. Det kittlades otroligt till en början
men man vande sig. De åt upp våra döda hudceller.

Sista insatsen för kvällen blev en tur till en mörk strand och Pia tog
ett litet litet kvällsdop. Och vi insåg att här i Thailand är
Karlavagnen uppochner.

Over and out.
/Pia & Pixie

Ett lugn sprider sig långsamt i kroppen, och jag har ett leende på läpparna trots ryggvärken, eländeshöfterna och den långsamma packningen till resan.
Det är efter samtalet med den nya chefen, som rynkan mellan ögonbrynen är borta och det är ett ljus tillbaka i ögonen, ett ljus som försvann när jag fick det nya schemat med posten i måndags. Ett schema som har de arbetstider jag önskat i den nya stora omorganisationen, även om det var tredjehandsvalet.
Vi är över tusen stycken, och jag inser att det är svårt att göra alla nöjda.
Det var några koder jag inte förstod, och min semester nästa söndag var inte ifylld. Det gick långsamt upp för mig under samtalet med underbara planeraren T, att jag blivit flyttad till gul sida.

Alla barnhelger blev uppfuckade, pappahelg skulle blivit mammahelg, det är ganska omfattande planering på åtminstone mina helger. Jag ingår i ensamblen och har några småroller i en musikal som sätts upp i Tumba i höst, RENT. Repschemat som delvis lagts efter mina jobbdagar, omg. Jag skulle ju aldrig kunna träna med de andra... Den vanliga träningen, där spelar det ingen roll liksom. Skorna står i hallen, och SATS har öppet samma tider varje vecka... Men. Lyckoskänslan, känslan av den stress jag känt inför vår/sommaren med det nya schemat bara försvinna, där i bilen efter simningen idag.

Åh så skönt. Jag har kastat iväg ansökningar på en massa jobb, nästan som en kulspruta de senaste dagarna. Nu kan jag ligga lite lågt, jag måste inte bort nuuuu. Men det ingår i framtidsplanen sedan ganska länge, att ta mig därifrån. Att bli min egen. Och ha en meningsfull arbetsdag. En arbetsdag som stimulerar huvudet, som inte går på rutin. Med positiva människor och utmaningar varje dag.

Det nya schemat? Det är detsamma som jag fick. Men på rätt dagar, samma dagar som jag jobbat hittills. Jag är glad över luckan som lämnats åt mig, av en mammaledighet.

They did it. Vi är många många som är missnöjda med de nya scheman som företaget rullar ut nästa kvartal. Mej har de flyttat på till det andra skiftet. Hoppas det går att lösa, annars vete fan... Det är umgängeshelger, inplanerad semester i sommar, inplanerade lopp på lediga helger, alla RENTrepetitioner som delvis är lagda för att jag ska kunna vara med och repa, beviljad ledighet för spelningar mm mm. så helt fel liksom.
Det är fullt av förtvivlade statusar på facebook, blandat med några som är jättenöjda. De är lite färre, men de finns.
Jag sitter o söker jobb, mitt i natten. Hoppas att jag får napp. Nån annanstans.

Idag har jag träffat naprapaten Pia.