En bit av min vuxna sons liv har varit på besök idag. Lo. En söt tjej med piercingar, tuppkam och mjuk blick i sina ögon när hon tittar på min son. Ögon som signalerar styrka och bestämdhet. Det känns tryggt. Jag är så glad att hon vågade sig hit. Ler. Han var mest nervös, helt i onödan. Jag lovade att inte ställa tusen frågor, och jag lät bli. Det räckte att få ha dem här en stund, att se dem ihop. De är jättemysiga tillsammans.

Kramarna som han gav mej innan de gick ska jag leva länge på. Det är många mil till mittismåland där han pluggar, men ibland åker han tillbaka norrut för en helg. Han ser ut att må bättre nu än i höstas. Skönt. Det är roligare att släppa kramarna idag.