Den är vacker, all snön på träden. Vacker, kall och blöt. Undrar förstrött om det hinner töa bort innan jag kommer hem. Den får gärna ligga ett tag. Jag jobbar bara halva dagar just nu, men känner att det blir svårare att andas ju närmare jag kommer efter att jag hoppat av bussen långt innan den går förbi terminalerna. Tystnaden är skön, innan jag ska sköljas i strömmen av stressade och irriterade passagerare. Det är mitt jobb, jag är duktig på det jag gör. Men det är ingen utmaning, i alla fall inte på det sättet. Det blir mer en utmaning i att överleva, att komma ren ut på andra sidan, att komma härifrån utan att ha kvar irritationen jag gömmer inuti. Alltid lika vänlig, hjälpsam, säkerhet och service...