Det tog ett dygn.
Det tog ett dygn, från att jag såg henne i den vita klänningen, med kärlek i blicken. Lite lagom make up, lite glitter på läpparna. Genom vigseln, alla kramar, bullar, presenter och glas champagne. När vi bytte om, åkte till stan o när vi åt m grabbarna. På hotellet. Men blicken jag fick när hon kom ut från Ica, då gick det inte längre. Då brast allt. Då kom glädjetårarna. Herregud vad vacker hon är. Och jag bär hennes ringar på mitt finger.