Det är för många avsked.
För få timmar på mina dygn.
Jag känner min styrka, och mina svagheter.
Jag är bara så galet duktig på att ignorera dem.

Idag har jag sprungit.
En kort långsam runda med sötaste hunden. Det går fruktansvärt dåligt att andas på morgonen, btw. Men jag är envis nog att fortsätta. Det är mindre än två månader kvar till tävling, och varje gång jag tränar, känns det som sirap.

Sagt farväl till min hustru vid tåget.
Det är sista Stockholmsjobbshelgen innan hon börjar sitt nya jobb, lite närmare hemma.
Fast det hjälper inte. Jag less ve etter henne ändå.

Hunnit krama de stora Brobyungarna och fått deras nyckel. (Ett stort förtroende, I might add...)

Köpt mer nät, fler stolpar. Lyssnat för mycket på Takida i bilen, Curly Sue passade lite för bra just idag.

Hälsat på min farmor, som såg lite sliten ut efter flytten hem. Lite äldre. Det är alldeles för längesen, förkylningar och ett trasigt ben (båda mina, inga hennes) har satt stopp för besök.

Köpt säsongens första chokladdoppade strut på premiärdagen. Otto och glassfabriken, helt klart bäst. En kula är som tre Stockholmskulor...
Banoffee funkade ok.

Fått ett par fantastiska randiga sockor på posten. Lång historia som började med ett foto, komplimanger och slutade med sockor.

Ikväll har jag gått igenom fler mattefrågor till provet i morgon.
Ety mina tidigare prov är out of date.
Eftersom mina bästa skills är språk, eller iaf har varit, är det bara matte jag övat.

Nu är jag sömnlös, som alltid när frun jobbar borta. Hunden har värmt upp sängen.
Ska försöka, annars går provet åt helvete. Det finns potential för det oavsett.

Stark och vacker