Börjar dagen med att ligga kvar, och försöka somna om.
Gav upp och dammsög (förankrat med Pixien), lade ut mattan.
I skenet från plantornas ljus är det sannerligen dags för yoga. Det har varit alldeles för långt uppehåll.
Idag blir jag fri.
Äntligen.
Och på tisdag börjar nya jobbet.
Det är en veckas tuffe arbete i egna trädgården som väntar och jag ser fram emot det med glädje.
Jag tömmer huvudet.
Sträcker ut kroppen.

Ett envist duggregn.
Jag är också envis.
Tillsammans baxar vi stenar.
En vän har taggat mig i ett inlägg om Havtorn som skänks bort. Tre stora buskar.
Vi ska hämta dem i morgon, med Jans släp.
Plats för dem krävs.
De är stora.
Därav baxandet av stenar.
Jag hade tänkt bygga till den här muren, typ nästa år.
Rädda den stackars rosa flädern som inte har tillräckligt med jord, eller ens bra jord, och höja upp den.
Nu blev det lite mer bråttom, men varför göra saker i en viss ordning när en kan göra allt på en gång?
Vi får bygga resten av muren sen, när havtornen är på plats.

Jag har planterat lök.
I uppehållsväder.
Röd lök.
Ska bli spännande, första gången med sättlök.
Pixien har bytt ut lite jord till vindruvorna i växthuset.
Hoppas de blir glada.
I morgon ska jag så svartrötter om jag hinner. Och plantera om Anguriagurkan.
Förutom att fixa havtornen alltså..

Efter ett ledarmöte om vårens hajk och scoutläger möter mig ett upplyst välkomnande hus.
Hemma.
Det är ett bra ord.
Verkligen.

Comments (0)