Det är den 24 mars, och stenkursen är härmed slut. Vi har varit på studiebesök i Hägghult. Konstverket heter "tack och farväl" från 1974 av den japanske konstnären Masaru Takahashi. Han förälskade sig i den svarta diabasen och hade velat ta med sig den hem i en resväska, så det är en mycket symbolisk skulptur.
Tack vare min envishet och noggrannhet har jag lyckats få C i betyg trots att jag missat mer än hälften av praktiktimmarna, och en betydande del av teorin.
Mycket mer än en tror går att genomföra även om det finns människor som försöker hindra eller göra saker och ting så svårt för en som möjligt.
Jag är inte bitter, jag har bara så svårt att förstå hur en kan fungera som människa och sova gott om nätterna, att rättfärdiga det beteendet inför sig själv.

Och just det. Idag sprang jag för första gången sedan löpartävlingen i Skövde.
Det märks tydligt att jag inte kunnat vare sig cykla eller promenera fort under min löpvila. Konditionen har ju varit bättre... Dessutom är det vår, pollensäsong, och en avklingande snorperiod. Men benet höll, och jag överlevde.
Det är en månad kvar tills det är en månad kvar till Göteborgsvarvet.
Mitt mål är att ta mig runt i tid för att inte plockas av från banan.
Mitt mål i år var egentligen att springa längre, och även lite fortare på korta sträckor. Det är möjligt att jag får omvärdera det målet.
Ett annat mål är ett skadefritt löparår 2015.
Det målet har ju typ redan spruckit.

#starkochvacker

Har läst en del bloggar om utmattning.
Jag har fibro, inte utmattningssyndrom.
Men vissa dagar, är det lite lika, som för dem som kommit ut på andra sidan.
Min fibro är liksom genvägen förbi, på nåt sätt.
Jag får hålla i mig för att inte PRESTERA hela tiden, för då blir jag till slut helt slut.
Orken orkar inte med, liksom.
Det finns saker jag gör för att orka, som träna, pilla i trädgården, gör saker som är roliga.
Tyvärr är ju inte allt roligt som en håvar in pengar för, men jag jobbar på det.

Jo alltså...
Jag behöver inte göra några listor.
Jag är fullkomligt medveten om vad som gör mig lycklig, och vad jag gör varje dag.
Men.
Det börjar likna varandra mer och mer.
Jag har börjat vårstäda i trädgården.
Börjat gräva.
Städat i växthuset.
Sått fröer, omskolat plantor.
Slutat på jouren.
Tränar på gymet.

Och snart, mycket snart, kan jag börja springa igen.

Omskolning.
Ett tråkigt ord, och inte är det särskilt roligt. Stod ute i uterummet först, men det blev galet kallt trots att fina hustrun satte på infravärmen.
Men det är rogivande att fylla byttor med jord. Att rädda sköra rötter, kräver närvaro.
Hur zen som helst.
Nu är de sista chiliplantorna i varsin kruka. Äppelaubergine, melon, citrongräs, basilika, libbsticka, svartkål, röd långböna och rotselleri. Det är många småkrukor och jag hoppas att växthuset snart är varmt nog. I morgon ska jag så tomater och jag är rädd att platsen på bänken och i fönstret kommer att ta slut innan.. Jag gör ett försök att förgro potatis så det går fortare, i jord. De får definitivt inte plats härnere, så de får överleva uppe på arbetsbordet. Det blir kul, har fått tag på ekologisk sättpotatis (granngården) och håller på att frossa några vanliga ekopotatis, som vi gjorde förra året.
Nu väntar vi bara på att vi kan hämta ett lass jord, så vi kan fylla odlingslådorna därute och börja sätta lök. Påsjord är väldigt praktiskt. Men dyrt.

Den här apan?
Den är min, typ.
Idag har jag varit på gymet med honom och äldsta storebrorsan.
Det suger fett att inte kunna träna som jag vill, men TÅLAMOD visst var det så?
Därför är det extra bra att han har en gratisvecka just nu, så kan jag lägga mer fokus på honom.
Visst är han fin?

Idag har jag legat under en filt.
Ibland även under en hund.
Har just fått i mig ett halvt äpple och morotsjuice efter läkarbesök/apotek. Tur för mig har jag privatchaufför hemma än så länge.

Benet mår mkt bättre, och jag lovar, jag hade HELT andra planer för den här dagen.
Men men.
I morgon regnar det, så jag får nöja mig med att plantera om försådden istället för att gräva...
#migrän
#söthund

Idag var jag jättetrött.
Kändes som en oöverstiglig insats att äta frukost, än mer att åka till affären...

Trots det har jag lyckats handla, grävt några timmar, lagat mat och tränat på gymmet.

Min stubin har varit ovanligt kort idag.
Hoppas det blir annorlunda i morgon.